Det är 38 grader varmt i den trånga lilla jävla bilen. Pappa och hans polare kedjeröker och halsar vodka. Vi har för länge sedan kört vilse och jag och min bror håller på att kvävas och är åksjuka båda två. Det är 1975 i augusti och nästan samtidigt så kräks vi hysteriskt mellan framsätena. Pappa tar fram pistolen och hotar att döda oss. Sånt här är normal vardag i vår familj. Vi är portade i skolan för att vi ställde till med översvämning. Våra liv är ett underbart okontrollerbart kaos. Iggy Pop kommer snart till Gröna Lund. Jag och brorsan är 12 och 13 år gamla och går på tjack och heroin. Mamma sitter på kåken för ett trippelmord. Det är så jävla skönt att leva. Låt det aldrig ta slut.