Ingmar Bergman knackade på idag och frågade om han fick regissera mig. Ja tack sa jag och mitt liv blev mycket bättre efter några timmar.
Det var främst min omåttliga vrede som han förlöste och styrde upp vilket gjorde att kärleken fick fritt flöde och spelrum. Det ska vara skönt att vara människa skrockade Erland Josephson som satt och drack öl i min soffa.
Sen kom Liv Ullman och Bibi Andersson och vi hade en härlig kväll medan Ingmar regisserade oss och strukturerade upp våra otäcka barndomstrauman.