Lille Måns
Att den hårt mobbade 8-årige pojken Måns skulle elda upp hela skolan var det ingen som hade räknat med. Det är nog bra med Måns hade a?la i hans blinda och döva omgivning upprepat som ett besatt heligt mantra. Allting är så bra!
Allting är så bra!! Allting är så himla bra!!! Det intalade man sig medan lille Måns satt inne i skogen och tog stesolid nedsköljt med vodka plus att han sniffade kontaktlim för att slippa den alldeles för hårda och kärlekslösa verkligheten. Och nu hade han bränt ned hela skolan och hans så kallade föräldrar fattade ingenting, vilket de aldrig gjorde. Lille Måns var glad och upprymd, får jag komma till mina riktiga föräldrar nu frågade han mannen och kvinnan från socialtjänsten som var på besök.
Måns pappa var en utpräglad narcissist och mamman en hysterisk idiot som älskade att trycka ned Måns självkänsla i källaren.
Måns storasyster stod och lyssnade hålögd och apatisk tills hon kissade på sig.
Det blev naturligtvis fosterhem för dessa stackars barn som det gick strålande bra för 7 livet. Lille Måns blev fotbollsproffs i Arsenal och hans syster förste violinist i Radiosymfonikerna. Guds vägar äro outgrundliga.