Blunda mina tårar blunda.
Det kommer ordna sig.
Jag lovar.
En dag finns jag.
En dag lever jag.
En dag i dag.
Kryper ihop i mitt segel.
Det som för mig framåt som utspridda svanvingar.
Skrider fram på spegelblank sjö.
Som om ingenting hänt.
Som om cikadorna inte längre hörs.
Som om allt egentligen inte existerar.
Men snön inom mig.
Ändå smälter.
Långsamt.
För att sedan frysa till is.
Om och om igen.
Taggarna om hjärtat.
Ja, jag känner dem.
Men inte som en del av rosen.
Snarare som svalkande dagg.
Klamrar mig fast vid mitt segel.
Det som för mig framåt.
Med mina svanvingar.
Jag skrider fram.
Som om inget hänt.
Det kommer ordna sig.
Jag lovar.
Blunda mina tårar blunda.