Hur älskar jag dig? Låt mig förtälja dig då.
Jag älskar dig till det djup, den bredd och den höjd dit min
själ kan nå, då jag icke längre kan få syn
på ändarna av Tillvaro och fullkomlig Nåd.
Jag älskar dig till den nivå
av vardagens mest subtila önskan, vid solen och ljuslyktan tänt.
Jag älskar dig fritt, då människor kämpa för det som är Rätt.
Jag älskar dig rent, då de vända sig bort från sina Lovord.

Jag älskar dig med lidelsen i bruk
med barndomens tro, i mitt gamla obehag.
Med en kärlek jag synes ha förlorat älskar jag dig nu
och med mina försvunna helgon, jag älskar dig med det andetag,
leende, tårar, i hela mitt liv! Och, om det får beslutas av Gud,
skall jag blott älska dig bättre efter döden varje dag.



How do I love thee? Let me count the ways.
I love thee to the depth and breadth and height
My soul can reach, when feeling out of sight
For the ends of Being and ideal Grace.
I love thee to the level of everyday's
Most quiet need, by sun and candlelight.
I love thee freely, as men strive for Right;
I love thee purely, as they turn from Praise.

I love thee with the passion put to use
In my old griefs, and with my childhood's faith.
I love thee with a love I seemed to lose
With my lost saints,—I love thee with the breath,
Smiles, tears, of all my life!—and, if God choose,
I shall but love thee better after death.


(Vänligen använd ej denna översättning utan tillstånd.)