ibland kan det ju vara precis tvärtom nämligen att ord har samma skepnad
men egentligen ett annat innehåll de brukar kallas för
falska vänner
språk kan vara svårt eller det kanske är lite onyanserat sagt Hur som jag är verkligen INTE ordens mästare (alltid måste jag konfronteras med min medelmåttighet) men jag slipper geniets grubblerier kanske finns det en glädje i det?