Livet rinner likt sanden i ett timglas

Fort

Ack så fort

Men ibland tyckts den stanna

Vänta

Sen släpps allt och faller ner

Fort.

Du kom in i mitt liv

Gjorde mig glad

Hoppfull

Du såg det lilla som var kvar

Eller som hade börjat gro och slå sig upp genom marken

Små små skott

Starka

Sköra

Men dina ord bröt ner allt efter ett tag

Bit efter bit

Vinfyllda nätter möblerade om

Välte mitt mod

Tiden stannade

Sen rusade den igen

Om igen

På ruta ett

Vi nu stå

Jag och mig själv

Utan nattvardsgäster

Som enbart vill suga mitt blod

Lämna mig tom och sårad