Åh va jag inte saknar ditt vassa smutsiga grus och din kyla som bits och tvingar ner blicken mot den gråa hårda sörjan och jagar mig hem…

…för nu går jag med lätta steg på torr och grusfri asfalt med blicken vänd mot solen som värmer och smeker mig till att sakta ner för att fylla mig med sina underbara färger och dofter som jag bara vill ha mer 

av det som liv ger