Tystnaden när vi faller 

Är påtagligast om natten

För i skydd av mörkret

Blir gränserna och nyanserna

Till en enhetlig gråskala 

Och det är som om det går

Att hålla andan en liten stund till 

Snart faller allt i glömska 

Medan drömmarna råder 

Tills morgonen åter gryr stilla 

Och vi reser oss mer eller mindre 

Sömndruckna ur våra sängar