Han som leviterar
fritt i drömmen
högt över havet
in mot land
där ser han scener
från sitt liv
och öppna sår
från tidens tand

ja han svävar
i sin drömvärld
där han fortsatt
letar efter svar
i ett sorts
medvetet fabulerande
vill han skapa
ett påhittat försvar

för han vill känna
att han lever
han vill veta
var han står
men alla tvivlen
växer sig starka
så kan svaren
verkligen läka alla sår

så nu när orden
börjar att sina
och alla meningar
verkar vara slut
endast tankar styr
där när tvivlets makt
blir till ett sorts
utopiskt substitut

så om nu hoppet
skulle segra
och att drömmen
den skulle bli sann
skulle då ljuset
ger honom svaret
så att all denna
hopplöshet försvann

för detta liv
som han har levt
kan bäst beskrivas  
som en makaber parodi
och där i drömmen
hör han ännu röster
som har formats
i hans egen dystopi

så där i natten
får han svaret
på alla de frågor
han har kvar
svaret blir att summan
den är konstant
men att lasterna
de finns oftast kvar

Copyright © AndLou