Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Modus Vivendi 13


Varför kom jag hit?
Varför måste jag åka härifrån?
Du ställde ju samma fråga Peter.

Vi skrev ju under samma himmel.
Men vi syns där uppe i Shangri La.

Mina långa resor tar ju slut någon dag de också.
Dom lär ju hitta mig också någonstans någon gång.

För på något sätt så känns det som om jag har levt klart ibland,
och ändå vill jag leva så länge jag kan.

Ändå tar barndomen aldrig slut.
Kan man swischa Gud och be honom
retroaktivt revidera barndomen?

Och stöpa om mina så kallade föräldrar
till någon form av vettiga människor
man kan tala stolt om utan att skämmas.

Nu är det bara att hålla käft,
när folk talar om att de älskar sina föräldrar.

Och skrivandet och klassisk musik är ett perfekt
skarpladdat vapen mot ångesten.

Jag kommer ju att finnas utan att jag finns när jag dör.
Då mina böcker kommer att överleva mig.

Så att alla människor slipper mina felsteg.

Men då är jag inte kvar att svara dom
varför jag ibland försvann från planeten
och besökte mitt älskade Shangri La.

Och cirklarna rubbas av rabiata religioner,
och cancersjuk invandringspolitik.

Polismord och ett överflöd av ytliga teveprogram och idioter.
Och idioter till grannar i den ”fina” bostadsrättsföreningen.

Cirklarna rubbas av bakfyllor och kvinnor som gråter.

Och en ADHD utredning kostar 31 000:- privat
när samhället inte vill ge en remiss till en av dom som bär upp samhället.

Inte konstigt att hon blev knivhuggen i Almedalen
när psykvården är nedmonterad.
Och så undrar man?

Demagogerna fortsätter att vallfärda till Almedalen ändå.

Och unga naiva politiker, även äldre faktiskt,
med blöjan kvar i arslet tror att dom kan rädda världen.

Att skapa fred mellan Israel och Palestina.
Att åka upp till Biskopsgården och snällt samtala med gängen.

Har dom ens varit i Biskop?
Jag är uppväxt i Biskop.
Så lite rätt har jag att ha synpunkter på vissa saker.

Och ingen vågar säga att invandringspolitiken sköt Polisen,
och att det är av samma skäl som Liseberg drag in Guldkorten hos vissa.

Skenheligheten i samhället äcklar mig.
Hoppas att jag kommer härifrån snart.

Jag lagade dock en köttfärssås med spaghetti idag som Ramsey hade gråtit över.
Kan jag inte få en kvinna på något annat sätt så kanske min matlagning är svaret?
För poetkortet och musikerkortet har fungerat uruselt under hela livet.

Och vänner som tror att dom är för mer än mig sitter på sina höga hästar.
Och vet precis hur jag skall leva mitt liv.
Som en lobotomerad ja sägare.
Och tror att dom är normala,
så fina i sina putsade villaförorter.
Som om det vore normalt, när inget normalt existerar.
För bakom dom fasaderna krackelerar världen också.
Man är inte osårbar bara för att man bor i en idyllisk villaförort.

Och kvinnor verkar tillämpa samma lag allihop.
Utnyttja min snällhet och mina pengar och sedan dra.

Och bandet som snor andras låtar fyller Ullevi till helgen.
Absurt, men stöld verkar funka där också.
Tydligen går det att fylla Ullevi med snodda låtar
och skratta hela vägen till banken.

Nu skall jag se om jag hittar några bra flyg till Berlin,
eller så tar jag bilen ner.
Besöka Mauer Park.

Och försöka leva lite till.
Om än skenbart lycklig.

Varför kom jag hit?
Varför måste jag åka härifrån?

Vi syns i Shangri La Peter.



Till minnet av Peter Lindforss




Fri vers (Fri form) av Tommy Vähä-Rainio VIP
Läst 57 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2023-07-06 08:36



Bookmark and Share


  Skatflickan
du väver in hela samhällets håligheter, människor faller igenom, flyter sargat med. dom existentiella tankarna , äkta och mycket 'käftsmäll'
väl skrivet
2023-07-06

  rostspik VIP
Starkt, personligt, genomskådande.
2023-07-06
  > Nästa text
< Föregående

Tommy Vähä-Rainio
Tommy Vähä-Rainio VIP