Nu dagas den, en helig festdag.
Ett litet papper framtagar jag
och just i diktform skriver dig
min önskan om du låter mig.
Fortuna hon skall eskortera
dig varje gång från när och fjärran.
Er följer lyckan överallt,
den kallar er till Hannibal.
Nu, far i frid med Herrens godhet,
han skyddar eder ock på allt sätt.
Erat liv det är blott tur,
det grunnar icke på otur,
nej! nej! nej!
Jag säger far i frid, adjö
och hoppas intet er ont gör.
Adjö, adjö
Eran interna, levande Son,
René

Ein hoher Festtag ist gekommen,
ein klein Papier hab ich genommen.
Drauf schreib ich all die Wünsche Dir
in Dichter-Form, erlaub es mir.
Fortuna soll dich stets begleiten
von nahe oder auch von weiten.
Das Glück geleit Euch überall
dies ruft Euch zu der Hannibal.
Nun lebe wohl mit Gottes Segen,
er schütze Euch auf allen Wegen.
Euer Leben sei nur Glück
auf Unglück denket nie zurück
nie! nie! nie!
Nun lebet wohl ich sag Ade
und hoffe Euch tut nichts mehr weh
Ade Ade
Euer Euch innig liebender Sohn
René


(Vänligen använd ej denna översättning utan tillstånd.)