Text av Julia Engström.

Den som påstår att människor som lever på existensminimum inte skulle bli lyckligare utan mer pengar är ganska verklighetsfrånvänd. Det är ingen som blir glad av att behöva vända på varje krona.

De som lever utan grundläggande förnödenheter som mat och rent vatten behöver självklart få sina behov tillgodosedda.

Så ja, pengar är viktigt. Status är också viktigt, det vet alla som gått i skolan eller bara befunnit sig i valfritt sammanhang med människor. Men troligen kan bara den som varit längst ner på botten förstå hur det känns att ligga längst ner i hackordningen.

Men att gå därifrån till att bara fokusera på yta, status och karriär är ett långt steg. Det är ju också sant att varken pengar eller karriär gör en lycklig. Tänk om det vore så enkelt, livet är ju långt ifrån svart eller vitt.

Själv känner jag trots att jag mår relativt bra att jag vill bevisa för världen att jag är värd något. Det är egentligen väldigt tragiskt.

Så vad gör jag? Försöker att tycka om mig själv mer utan att fastna i självhjälpsböcker och mindfulness-träsket. Det går sådär.