Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hårfina sår


jag nänns nästan inte berätta
nyss fyllda sex och björkslyn var trött och gul
utanför lillkåkens köksfönster
slickade jag mig om munnen
mamma och pappa satt och iakttog
rökte Hobson
när jag gick in började anklagelserna
jag hade räckt ut tungan åt dem
jag vägrade och de insisterade
aldrig hade de varit mer sams
än när de fick en gemensam fiende
tiden mellan två andetag var enorm
till slut erkände jag
trodde på dem
ja, jag hade nog räckt ut tungan
50 år senare
skriker de inte längre
de är bara grå moln
som jag trampar på
emellanåt




Fri vers av Anya VIP
Läst 200 gånger och applåderad av 27 personer
Publicerad 2023-09-14 13:34



Bookmark and Share


  till E
Jag faller verkligen för slutet här.
2023-10-11

  Blått Norrsken VIP
Fint fångat upp av ett känslosamt minne som ger läkning på sikt efter bearbetningens förståelse och förlåtelse.
2023-09-23

    Birgersdotter VIP
Sår och smärta lever kvar. Som vuxen har man som tur var ett val-men det är svårt.
2023-09-21

  Stanley Rydell
Mycket blir sagt mellan: enorm tid mellan två andetag och grå moln som kan trampas på. En klar stegring i intensitet från ”nämns nästan inte berätta” till ”emellanåt”. Välskriven text!
2023-09-19

    Lena Söderkvist VIP
Varför älskar man sådana idioter, säg det. Bra att bli vuxen iaf, det tycks vara det bästa av alla stridsvapen.
2023-09-18

  Elaine.S VIP
Så sublimt växer innebörden av orden fram. Det lilla barnets oskyddade plats där innanför "lillkåkens köksfönster". Berörande läsning.
2023-09-18

  karenina VIP
Trampa när du behöver, täck ut tungan till dem om du vill. Du bestämmer. Men jag vet det är svårt utan det vi en gång fått vara med om
2023-09-18

  Emanuel Sigridsson VIP
Välskrivet som alltid. Först här tänker jag att vi två skriver om detsamma: barndomen. När jag duckar för sorg och ångest bär Du fram såren, smärtan etc. All heder till dig: att Du orkar. Poeten Levina Storåkern frågade mig helt nyligen varför jag tycker om Country? Mitt svar var: livslögnen. Jag tänker att Du inte tycker om Country.
2023-09-16

  TrollTörnTrappan VIP
Genom rök och kyliga fönster ser man ibland oklart.

Kära barn då! ...intressant hur ett "litet missförstånd" kan ställa till det. Eller så sökte de medvetet "sin fiende"?

Andra skulle snarast ha skrattat åt tungräckningen (om det hade rört sig om sådan) och speglat gesten tillbaks.
2023-09-16

  Sparvögat VIP
Smärtsamma minnen målar du ~
som vilar stilla…
Dina ord berör ~ som alltid!
2023-09-16

  Mow Dean VIP
Jag blir påverkad av det du skriver och beskriver. Det är starka rader.

Tack för att du delar med dig.


2023-09-15

  Eva Helene VIP
Skulle vilja försvara den lilla flickan om det bara gick. Dikten skär i hjärtat och berör. Du förmår verkligen skriva utifrån barnets perspektiv - och vuxnas.
2023-09-15

  Marita Ohlquist VIP
Berörande om en oskyldig liten flicka som erkänner något hon inte har gjort.
2023-09-15

  Respons VIP
Minnet av vissa oförrätter sitter kvar i många år. Lätt att känna för det lilla barnet i den här utmärkta dikten!
2023-09-14

  Max Poisé VIP
Så långt borta men ändå under huden…oförståelsen flyttar och brusar mellan raderna medan sans mognar och fryser fast ett stilleben med minnen
2023-09-14

  Blomma-Stjärna VIP
tiden läker många små hårfina sår
de kan också bli till grå moln

att trampa på sådana moln
kan ge inspiration
till en vers eller två

2023-09-14

  Kungskobran VIP
Skönt att stå på tå
och trampa på
det förflutna grå

2023-09-14
  > Nästa text
< Föregående

Anya
Anya VIP