I våra arma sköra själar
finns de humanistisk orienterade väsen
vilka ser med de blidkande ögonen
varthän vi går
där varje uppenbarelse spår
vår framtida vår

Jordemor stegar fram
med osynliga symboler och tecken
förväxlande likt en melankolisk klang
i den vattenfallbrusande etern

Känslosvallarnas oändlighet briserar i en euforisk stämma
med enkelhetens skepnad kommer de osagda vemodiga orden
i gränslandet mellan änglavingarnas gudomliga hamn
sprungen ur tvillingsjälens förlorade barm