


Regeringen begär ett krismöte med anledning av de senaste explosionerna, rapporterar TT.
Med anledning av de senaste explosionerna
Till mötet, som är planerat till imorgon, är myndigheter, räddningstjänster, kommuner och regioner i Sverige, industriorganisationer och fackföreningar inbjudna.
”I vår kommer minimistraffet för otillåten hantering av explosiva varor att fördubblas, men mer behöver göras för att förebygga och förhindra explosioner. Därför samlar vi nu alla relevanta aktörer för att tillsammans identifiera vad som kan göras på kort och lång sikt”, säger justitieminister Gunnar Strömmer för TT i en kommentar. / vad ska Sverige göra åt saken
Hur kan vi förhindra otillåten hantering av explosiva varor? Söker efter: förhindra obehörig hantering av explosiva varor
Otillåten hantering av explosiva varor är ett allvarligt hot mot allmän säkerhet och säkerhet. Det finns flera åtgärder som kan vidtas för att förhindra eller minska risken för sådana incidenter, såsom:
Implementering av strikta regler och licenser för lagring, transport och användning av explosiva varor. Detta inkluderar att säkerställa att endast auktoriserad och kvalificerad personal har tillgång till explosiva varor och att de följer säkerhetsreglerna och rutinerna för att hantera dem. Förbättra säkerheten och övervakningen av explosiva varor i alla skeden av leveranskedjan. Detta inkluderar användning av lås, tätningar, larm, kameror och andra enheter för att förhindra obehörig åtkomst eller manipulering av explosiva varor. Det innebär också att man genomför regelbundna inspektioner och revisioner för att verifiera att explosiva varor uppfyller kraven och integriteten. Utbilda och öka medvetenheten hos allmänheten och berörda intressenter om farorna och konsekvenserna av otillåten hantering av explosiva varor. Detta inkluderar att tillhandahålla information och vägledning om hur man identifierar, rapporterar och reagerar på misstänkta eller olagliga aktiviteter som involverar explosiva varor. Det handlar också om att främja en trygghets- och ansvarskultur bland dem som hanterar explosiva varor. Utveckla och implementera beredskapsplaner och rutiner för att hantera incidenter som involverar otillåten hantering av explosiva varor. I detta ingår att fastställa tydliga roller och ansvar för myndigheter, räddningstjänster, kommuner, regioner, industriorganisationer och fackföreningar. Det innebär också att genomföra övningar och övningar för att testa och förbättra beredskapen och insatsförmågan. Några exempel på explosiva varor är:
Explosiva ämnen, som är ämnen eller anordningar som kan producera en volym av snabbt expanderande gas under en extremt kort period. Typiska sprängämnen inkluderar dynamit, kloratsprängämnen och svartkrut. Tändare, som är anordningar som initierar förbränning eller detonation av explosiva varor. Tändare kan vara elektriska, kemiska eller mekaniska till sin natur. Ammunition, som är projektiler och drivladdningar som avfyras från skjutvapen eller andra vapen. Ammunition kan innehålla explosiva varor som krut, primers och stridsspetsar. Fyrverkerier, som är pyrotekniska artiklar som ger visuella eller hörbara effekter genom förbränning eller explosion. Fyrverkerier kan innehålla explosiva varor som svartkrut, blixtpulver och stjärnor. Krockkuddsuppblåsare, som är enheter som snabbt blåser in krockkuddar fordon vid en kollision. Krockkuddar kan innehålla explosiva varor som natriumazid, tetrazol eller nitroguanidin. Följ alltid instruktionerna och föreskrifterna för förvaring, transport och användning av explosiva varor. Se till att du har rätt licens och behörighet för att hantera explosiva varor. Bär lämplig personlig skyddsutrustning (PPE) såsom handskar, skyddsglasögon, öronproppar och flamsäkra kläder när du hanterar explosiva varor. Undvik kontakt med hud, ögon och slemhinnor. Använd endast gnistfritt verktyg och utrustning vid hantering av explosiva varor. Undvik friktion, stötar, värme, statisk elektricitet och radiofrekvenskällor som kan antända eller detonera explosiva varor. Håll explosiva varor borta från oförenliga material som oxidationsmedel, syror, baser, metaller och organiska ämnen. Lagra explosiva varor efter natur, riskindelning och kompatibilitetsgrupp. Hantera explosiva varor varsamt och försiktigt. Tappa, dra eller kasta inte explosiva varor. Öppna eller manipulera inte förseglade förpackningar med explosiva varor. Håll mängden explosiva varor till ett minimum. Förvara eller hantera inte mer explosivt gods än vad som är nödvändigt för operationen. Håll arbetsområdet rent och välventilerat. Ta bort alla brandfarliga eller brännbara material från närheten av explosiva varor. Kassera eventuellt avfall eller rester på ett korrekt och säkert sätt. Rapportera omedelbart skador, läckage eller feltändning av explosiva varor till tillsynsmannen eller myndigheten. Isolera och separera alla skadade eller defekta explosiva varor från resten av lagret. Var beredd på nödsituationer. Ha en brandsläckare, första hjälpen-kit och nödtelefon i närheten. Känna till evakueringsvägarna och samlingsplatserna. Följ beredskapsplanerna. Var beredd på nödsituationer. Ha en brandsläckare, första hjälpen-kit och nödtelefon i närheten. Känna till evakueringsvägarna och samlingsplatserna. Följ nödplanerna och rutinerna i händelse av en incident med explosiva varor. Några vanliga olyckor med sprängämnen är: Fordonsolyckor, där en lastbil eller ett fartyg som transporterar explosiva varor åker av vägen eller kolliderar med ett annat fordon och orsakar brand eller explosion. Dessa olyckor kan förebyggas genom att följa säkerhetsreglerna och föreskrifterna för transport av explosivt gods, som att använda korrekta skyltar, undvika tunnlar och befolkade områden och hålla ett säkert avstånd från andra fordon. Lagringsolyckor, där ett lager eller ett magasin som innehåller explosiva varor tar eld eller exploderar på grund av blixtnedslag, statisk elektricitet, friktion, stötar eller oförenliga material. Dessa olyckor kan förebyggas genom att förvara explosiva varor i säkra och välventilerade lokaler, separera dem efter natur och kompatibilitetsgrupp, och inspektera dem regelbundet för skador eller läckage. Hanteringsolyckor, där en arbetare eller en användare av explosiva varor tappar, släpar, kastar, öppnar eller manipulerar med explosiva varor, vilket får dem att antändas eller detonera. Dessa olyckor kan vara förhindras genom att bära lämplig personlig skyddsutrustning, använda gnistfritt verktyg och utrustning och hantera explosiva varor varsamt och försiktigt. Sprängämnenas historia är ett fascinerande och komplext ämne som sträcker sig över många århundraden och kulturer. Här är några av de viktigaste händelserna och upptäckterna som formade utvecklingen och användningen av sprängämnen: Det första kemiska sprängämnet var krut, eller svartkrut, en blandning av träkol, svavel och kaliumnitrat (eller salpeter). Kineserna uppfann det för ungefär 1 000 år sedan. Under hundratals år användes krut främst för att skapa fyrverkerier. Anmärkningsvärt nog använde kineserna inte krut som krigsvapen förrän långt efter att européer började använda det för att skjuta stenar och spjutliknande projektiler från rör och senare metallkulor från kanoner och vapen. Européer lärde sig förmodligen om krut från resenärer från Mellanöstern. Uppenbarligen användes krut i början av 1200-talet oftare för att föra krig än för att göra fyrverkerier i väst. Engelsmän och tyskar tillverkade krut i början av 1300-talet. Det förblev det enda sprängämnet i 300 hundra år, fram till 1628, då ett annat sprängämne kallat fulminerande guld upptäcktes. Krut förändrade livet för både civila och soldater i alla västländer som upplevde användningen av det. (Östländer som Kina och Japan förkastade den utbredda användningen av krut i krigföring fram till artonhundratalet.) Arméer och flottor som först lärde sig att använda det – de upproriska tjeckiska taburetterna som slogs mot tyskarna 1420 och den engelska flottan som slogs mot spanjorerna 1587, till exempel – gjorde inflytelserika tidiga segrar. Dessa segrar tvingade snabbt sina motståndare att lära sig att använda krut lika effektivt. Detta förändrade hur krig utkämpades och vann, och så förändrade förhållandet mellan folk och deras härskare. Kunglighet kunde inte längre gömma sig bakom stenmurar i slott. Krutsprängde bort murarna och hjälpte delvis till att få slut på böndernas lojalitet och träldom mot lokala herrar och mästare. Länder med nationella arméer blev viktigare än lokala härskare eftersom kriget blev mer dödligt, till stor del beroende på användningen av krut. Det var inte förrän på 1600-talet som européer började använda sprängämnen i fredstid för att lossa stenar i gruvor och rensa fält från stenblock och träd. Andra kemiska sprängämnen har upptäckts sedan krutet och fulminerande guld uppfanns. De vanligaste av dessa är kemiska föreningar som innehåller kväve som azider, nitrater och andra nitroföreningar1. 1846 uppfann den italienske kemisten Ascanio Sobrero (1812–1888) det första moderna sprängämnet, nitroglycerin, genom att behandla glycerin med salpeter- och svavelsyra. Sobreros upptäckt var, tyvärr för många tidiga användare, för instabil för att kunna användas säkert. Nitroglycerin exploderar lätt om det stöts eller stöts. Detta inspirerade den svenske uppfinnaren Alfred Nobel (1833–1896) 1862 att söka ett säkert sätt att förpacka nitroglycerin. I mitten av 1860-talet lyckades han blanda det med ett inert absorberande material. Hans uppfinning kallades dynamit. Dynamit ersatte krut som det mest använda sprängämnet (bortsett från militär användning av krut). Men Nobel fortsatte att experimentera med sprängämnen och uppfann 1875 en gelatinös dynamit, en explosiv gelé. Nobel uppfann också andra typer av sprängämnen som spränggelatin, kordit, ballistik och rökfritt pulver. Han blev mycket rik av sina uppfinningar, men kände sig också skyldig över deras destruktiva potential. Han bestämde sig för att använda sin förmögenhet för att inrätta Nobelpriserna, som delas ut årligen för prestationer inom fysik, kemi, medicin, litteratur, fred och ekonomi. Under 1900-talet utvecklades nya typer av sprängämnen för militära och civila ändamål. Några av dessa inkluderar TNT (trinitrotoluen), RDX (cyklotrimetylentrinitramin), PETN (pentaerytritoltetranitrat), ANFO (ammoniumnitratbränsleolja), C-4 (en plastsprängämne som består av RDX och mjukgörare), Semtex (en plastsprängämne som består av PETN och RDX), HMX (cyklotetrametylentetranitramin), nitrocellulosa, nitrostärkelse, nitramin, nitratestrar, per klorater, peroxider, azider, acetylider, fulminantare, pikrater, tetrazoler, diazoniumsalter, diazodinitrofenol, blyoxid, blyacetylsilver, silverstiphnat, silver, silver azid, silverfulminat och silvernitrid. Sprängämnen har använts för olika ändamål som gruvdrift, stenbrott, konstruktion, rivning, fyrverkerier, pyroteknik, raketer, vapen, terrorism och underhållning. Sprängämnen har också använts för vetenskaplig forskning och utforskning, såsom i kärnklyvning och fusionsexperiment, seismiska undersökningar och rymdsonder.
Övriga genrer
(Essä/Recension)
av
Jeflea Norma, Diana.
![]() Läst 108 gånger Publicerad 2023-09-26 18:13 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Jeflea Norma, Diana. ![]()
Senast publicerade
Rumänien President Klaus Johannis avgår med omedelbar verkan Vi vrider oss i underkastelsens skummande silvervågor Tidens mode. Fritt som vinden. Symbolen för universell kärlek. Hur kan man inte måla hela världen med älsklingen koloristen Paradiset bortom tiden och fördrivnas tårar. Denna-influencer finns ej men tjänar ändå 10 000 euro/månad ![]() |