Den dagen då du kom till mig med ord
och sa vad du behövde
stängdes dörrar världen över.
Färgglada dörrar, lätta dörrar,
tunga, svarta dörrar,
dörrar som varit stängda men öppnats,
bara för att stängas igen.

Senare grät jag över en,
i landet på andra sidan vattnet.
Det som måste vara salt,
som mina våta fötter.
Där står ett så vackert rum,
fyllt av renaste frihet, glädje
och vänligt ljus.
Jag höll den på glänt in i det sista,
den dörren.

Men du kom in i min famn, så varm
utan din hud och sa mig att vi
kan bygga ett hus fyllt av
renaste frihet, glädje
och vänligt ljus
Här där vi står.
och jag
Höll dig hårt

Just som han bad mig.