Melankoliskt Stoft i Sandens Fall
En blottad själ i tidurets fagra sand
Räknar korn för korn där det sakta faller ner
Ser mina år passera revy i en magisk dans
Skappar skuggfigurer utmed lyktans vals
Jag är en magiskt man i trans
Skådar dimmorna i kulans balans
I en rytmen av musik och karusellersnas glans
I en trögflytande värld räknar jag tidurets korn
Blottar min själ i ord och skriver en melodi med blod
På ett gammalt papper skriver jag ner nya minnen
Finner ordens balans i min magiska dans
Och steppar över ängarnas melankoliska vals
I en lugn symfoni med högan ton
Tar jag sats och viskar i mol
Spinner i takt med kattens skatt
Och leker glatt bland vårens och höstens ankomst
Så i en blottad värld med en blottad själ
Vrider jag mitt tidtagarur och beundrar sandens fall
Korn för korn räknar jag sekunden fram
Och förundras av tidens tidlösa dans
Med mitt gamla papper fylld med minnen
Rider jag fram över horisonten och skapar nya
Viskar högt med vindens ljuva kall
Att min arma kropp snart förfaller
Jag blir ett med tiden och accepterar mitt öde
Ser ljuset vid horisonten och saktar ner till skritt
Tar dagen som den kommer i lugnare takt
Detta är en melankoliskt dans på en vals