Att somna, att somna utan tårar är en omöjlighet då tankar kors och tvärs flyger -varför, vad, nu och då. Vad hände, vad händer NU!
Skammen är otrolig -vad tänker alla nu. Sveken mina, hennes bränner i mitt bröst men det värsta är den otroliga kärlek jag känner .. för hon. 
"Ta den bort" ber jag gud, "-ta mig bort, vill inte vara med mer" är det mantra som följer, vill inte känna detta, inte sorg, inte kärlek. Inga tårar på mina kinder mer. 
Det som hänt har hänt, det som skett, skett och jag borde i min ålder inte gråta över sånt men att tre år på rad gråta sig till sömns under sin födelsedag, ja det är jag. Inga presenter jag sett fram mot, dem och de kan jag vara för utan men att i lycka, glädje och kärlek dela en årsdag med min kära, det har jag så sett fram mot, den dagen som var i förrgår .. den följer mig än 

Det svaga flimret från en film på min mobil suddar tankar, torkar tårar, in i en orolig drömlös sömn jag får gå tills jag vaknar och hör hons lätta andetag..