Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Cykel

Den gulbröstade monologen
I linden.
Han skriker för sig själv.
Vi somnar
Trygga i varandras armar.
En kväll förra veckan
Muttrade jag galet till gryningen.
Inget du sa eller gjorde
Kunde trösta mig.
Stel av upprördhet
För vårt döende.
Nu har månen vänt,
Vädret har förändrats.
Så ovetande vi drunknar i mörket
Luktandes tillit och elfenbenssåpa,
Ouppmärksamma på den där fågelns
Kassandra-skrik.




Fri vers av lundagatan
Läst 88 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2023-10-08 18:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lundagatan
lundagatan