Jag är bortglömd.
All eufori och svindel,
allt levande som kokade
dog.

Just när jag lärt mig
glädjas igen,
och just då jag orkade
vakna igen,
kom vinden med dig.

Där glimmade solen,
där lugnade regnet
och alla ord var stillhet.

Dina rörelser var smekningar
mot min sarg,
och försiktigt brast jag
bit för bit.

När jag stod naken
och ljus
redo för framtiden,
vaknade du
och gick.