"Bär du nålen så bär jag pumpen
Jag ber den tredje sikta lugnt och skjuta
Dessa tre i oenig tystnad
Ett ord kan lyfta dig
Och ett ord kan sänka dig igen men
jag kom ut idag och andats dofter från min egen stad
Jag såg den älskade fontänen
Jag kröp upp längs med gröna ben
Och la mig som ett visset löv inuti hans hand
Gömt för omvärlden
Jag hör dom stumma
Jag ser dom blinda
Trots att morgonen kommer och fäster mig på oket.

Jag har inte livet kvar i kroppen
Nej, jag kan inte gråta
Hur många tårar går det på en kvinna?
Vi har torkat ut på mer än bara detta sätt
Stängt in oss i våra kroppar
Och kastat nyckeln
Det är allvar nu
Famna dina nära, sörj ut deras sorg
Var den hand som stöttar när din mor och far går skilda håll
Dom har älskat mig så mycket mer än vad som egentligen är möjligt
Mor, min mor, vad har hänt mig?
Nej, jag kan inte gråta,
Jag har inte livet kvar i kroppen "