Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fuktskadat hjärta

Här står jag
Utochinvänd och naken
Och du,
fullt påklädd, på flykt från mig

Mina trevande ord faller
Tomma
Mot golvet
Blir liggande i en hög av trassel för oss att snubbla på

Dina fingrar som rör vid mina hudceller
River upp det som aldrig sett dagsljus
Skälver
När du är nära
När du går

jag står med hjärtat pulserande i handen
Stormen som river runt oss
Och vi gömmer oss på platser dit världen inte når

du säger att du ska stanna
Ändå vänder du dig bort
Går din väg
När mitt hjärta spricker upp
Och jag måste gömma det i mina djupa fickor
För att det inte ska fuktskadas

Här står jag
Utochinvänd och genomskinlig
Med bilden av dig på min näthinna
Dina händer som ger mig värme
Tom på ord,
förlorade hos dig

Jag undrar,
Står du dig i dagsljus
Eller blir du till stoft?

Din styrka
Blir min svaghet
Mina sår
Baddar du med ljummet vatten
Innan du strör salt i dem

Din frånvaro
River upp mina hopsydda ärr
de som jag öppnat upp

För att du bad mig




Fri vers av Agnes Scott
Läst 69 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2023-11-10 12:42



Bookmark and Share


  Emelys saga
Så vackert skildrat av kärleken. Den osäkerhet många kan känna men uttrycker på olika sätt. Känslan av att ofrivilligt älska någon som inte är kapabel till att ge en det man innerst inne önskar. För att man söker sig till det man saknar mest, det som föräldrarna aldrig gav en. Det man inte vet hur man ska finna, för man letar utanför sig själv.
2023-11-17
  > Nästa text
< Föregående

Agnes Scott
Agnes Scott