... så vet du inom 
varje litet skrymsle och vrå
att jag är den du verkligen
utan undantag kan lita på ...

... finns där 
när du behöver mig
nu som då ...

... liksom för all framtid
även om det skulle vara som så
att vi för tillfället
synes helt sluta umgås
och ifrån varandra går ...

Det jag har lite svårt att förstå
är det här med att
trots att jag alltid ställer upp
och finns tillgänlig och ej
någonsin ens kan komma på tanken
att jag skulle kunna finna
någon som helst anledning till
att jag skulle svika dig ...

... om du är någon 
som står mig nära
och eller
är en vän till mig ...

- Ty det jag lärt mig
under livets gång är
att när jag ej behöver
så finns alla där
vart helst jag i världen är
och vill få hjälpa till
så det räcker och blir över ...

... Men när jag verkligen behöver
men inte har egna förutsättningar
för att vare sig klara mig
eller försvara mig
mot det som för stunden skrämmer mig ...

... så vet jag inom hela mig
att hur mycket jag än förbereder mig
på att bli sviken av dig
som det borde vara självklart för
att ställa upp och hjälpa till
och försvara mig ...

- Men likväl visar det sig
att det som sedan
verkligen händer och sker
är tusen gånger djävligare
än vad jag i min vildaste fantasi
någonsin skulle kunna föreställa mig ...

- Vore det inte för den autopilot
som synes genetiskt implementerad 
inom varje litet skrymsle och vrå
nu som då
i det embarmliga väsens kärl
som är det som utav min kropp består ...

... så skulle situationen
som sådan bli den
att efter den obevekliga explosionen
skulle det för mig 
inte finna någonting mera sen ...

- Men istället för att ge upp
eller blott bara bryta samman totalt
blir jag iskallt fokuserad
och får plötsligt en styrka
som hjälper mig lösa situationen
på ett sätt som närmast
skulle kunna liknas vid
någonting paranormalt ...

Efteråt
kommer smärtan
att gro, växa och slå rot
och även om jag fixat det hela
så kan jag stundom känna mig
som om jag vore en fullständig idiot ...

- Den dig 
som i situationen mig svek
sorteras dock ut ur mitt 
vänskapskartotek ...

... och när du mig
nästa gång verkligen behöver
så kommer jag vänligt
men synnerligen bestämt
att betacka mig,
luta mig bekvämt tillbaka
och avnjuta tillställningen
när allt går åt helvete för dig ...

- Någon sorg
eller känsla av dåligt samvete
existerar i dessa situationer
överhuvudtaget inte alls för mig ...