Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Först när det krisar inser du att livet är på allvar

 

Sanningssägaren fryses per automatik ut. Sällsynta är de i grunden goda människorna. Världen är ett arsle av lögner och luftslott. Jag går på stan och kräks av vämjelse. Hela fartyget svajar. Mamma skäller ut mig för att jag är så svag och ynklig. Stark och glad ska människan vara. Några självmördare går förbi och skrattar ett svart regn av sin sjuka omgivnings svek och arrogans. Barnen har satt i system att stjäla i affärerna. Hela fartyget svajar och dansar till smöriga låtar på svensktoppen. Sanningssägaren fryses per automatik ut. Sällsynta är de i grunden goda människorna. Farfar dricker en svart sorgsen grogg och beskådar ett mycket sorgset svart snöoväder och inser livets triviala meningslöshet. Några barn sitter i cykelrummet och sniffar kontaktlim. Året är 1977 och prepsykotisk är jag hög och euforisk av att ha förträngt och stängt av ännu en ångest. Min så kallade familj är ett harmoniskt och upprymt dårhus vilket det är underbart att vara en del av. Den svarta snön faller på det glada krängande fartyget och man vill vara som Björn Borg och Ingemar Stenmark. Det är härligt att vara godkänt psyksjuk och få beröm för att man är så dum i huvudet. Man lyssnar på hårdrocksbandet KISS hög på gränspsykos och mamma är också i ett häftigt rus av att vara så duktig med hushållet. Det ska vara skönt, härligt och underbart att leva och vi har det ju så himla bra praktiskt och ekonomiskt i det lyckliga idealsamhället Sverige. Några blivande självmördare helt ignorerade och utslagna dansar nakna i det svarta snöovädret lyckliga över att livet snart är slut. Stark och glad ska människan vara i det harmoniska idealsamhället. Är man svag så åker man på stryk. Om man gnäller och klagar så utsätts man för föräldrarnas tystnadstortyr i en vecka.
Men visst är det härligt att vara så där flummigt psyksjuk och sitta i den mörka garderoben och fantisera om allt möjligt. Det är mat ropar mamma och varken hon eller styvfarsan märker att det är något fel på mig. Om nio år så är jag tyvärr schizofrent psykotisk. Björn Borg ska träna mig i sommar, han ringde och var så hjärtligt snäll. Jag såg aldrig pappas döda kropp. Han tog livet av sig förra året. Det är så skönt och befriande att vara traumatiserad och psyksjuk. Det riktigt sjunger i hela kroppen av positivism och optimism vilket är så ljuvligt. Sorg tror jag inte på. Man ska stark, glad och handlingskraftig. Det är det som min snälla styvfarsa utstrålar. Han mobbar mig men det har jag sannerligen förtjänat, en liten skit som jag som inte har något vettigt att komma med.
Min självkänsla svänger väldigt upp och ned.
Det är julafton och det hjärntvättade euforiska dårhuset går igång. Jag sitter och öppnar mina julklappar. Jag spelar lycklig, lägger mig på min säng och känner mig underbart konstig l huvudet. Mamma och mina storasyskon kvittrar i köket och jag vet att min väg är utstakad in i ett urballat mörker. Jag är 12 år gammal och jag har ingenting. Några självmördare sitter i en TV-studio och skryter om sina självmordsplaner och hela Sverige skrattar. Stark och glad ska människan vara. Först när det krisar inser du att livet är på allvar.




Prosa av Johan Bergstjärna
Läst 64 gånger
Publicerad 2023-12-08 17:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Johan Bergstjärna
Johan Bergstjärna