Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto från eget album som är genererat med hjälp av Dall-E 2


Från fabriksgolvet till biosalongens magi

 

Den första industriella revolutionen brukar oftast förknippas med ångkraften. Detta innebär att arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga eller farliga för människor att utföra övertogs av ångkraften.

Den andra industriella revolutionen innebar att i stora fabriker införa det löpande bandets princip. Den allra första produktionslinjen – där T-Forden tillverkades- förkortade tiden för att tillverka en bil från 12 timmar till endast 90-minuter.

När sedan robotar började ersätta mänsklig arbetskraft i flera arbetsmoment kom den tredje industriella revolutionen- automatiserade fabriker. På ett gjuteri i södra Sverige togs den första roboten i bruk i mitten av 80-talet då antalet anställda var 220 personer.

Ett 30-tal år senare fanns det 140 robotar och 480 anställda. Produktionen har under samma tid mångfaldigats och det ökade antalet anställda har sanorligt både logistiska, fackliga och administrativa orsaker.

Den fjärde industriella revolutionen handlar följaktigt om logistik. Idag beräknas efterfrågan på varor i förväg och man försöker undvika att producera mer än som behövs. Inom industrin kallas det för ”Lean production”, även inom tjänstesektorn strävas det efter ”Agila” organisationsmodeller nu när de flesta varor är ”tjänstefierade”.

Överskottsproduktion leder till att osålda varor måste kasseras vilket leder till att både ekonomi och miljön drabbas. Detta gäller i högsta grad även inom Livsmedelsindustrin.

En annan faktor som spelar roll är jordens befolkningsökning under de första 80 åren under 1900-talet (från T-Forden till ”den första ”industriroboten i vårt land). Under angiven tid beräknas befolkningen ha ökat från 1,6 miljarder till 4,6 miljarder människor.

I våra dagar har införandet av AI-styrda logistiksystem underlättat produktionskedjorna och gjort det möjligt att tillverka varor inom industrin ”just in time”. Men hur påverkar den artificiella intelligensens segertåg den vanliga människan?

Bläddrar igenom programmet för årets Filmfestival i Göteborg där den intressanta rubriken ”Fokus- Another Intelligens” fångar mitt intresse.  Där slås fast att relationen mellan filmisk, mänsklig och artificiell intelligens debatteras flitigt på årets seminarier (och på filmbolagens juridikavdelningar).

En fet rubrik basunerar ut:” Vad händer om man minskar eller tar bort det mänskliga inflytandet över den kreativa processen?”

En tidningsintervju med ”vårt” filmiska geni Greta Garbo kommer fram ur minnets arkiv där intervjuaren ställer frågan: ”Hur kan ni stråla ut så mycket olika känslor av passion, sorg och inlevelse mot publiken i biosalongen?

Gretas svar blev: ”jag försöker bara vara helt nollställd i ansiktet så att var och en av biobesökarna kan gå in i sin egen inre upplevelse av situationen.” Kan en robot fixa denna stora skådespelarkonst?

 

 

 




Övriga genrer (Kåseri) av Lars Thorelli VIP
Läst 55 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2024-01-19 14:26



Bookmark and Share


  Kungskobran VIP
Jag bad AI skriva en dikt som om den var skriven av Gustav Fröding, dikten var inte oäven men långtifrån Frödings kvalitet.
Jag kopierade dikten och bad om en analys och betyg 1-5, AI gav betyget 3.5
AI verkade helt omedveten att den själv hade skrivit dikten.
En författare hade svarat, jag kan omöjligen ge ett betyg åt mig själv.
Ovanstående visar med all önskvärdhe att AI är en maskin inte en en människa

Tack för artikeln om automatiseringen.
Den började långt före roboten och de flesta automatiseringar görs utan robotar både enklare och billigare.
Jag vet, för jag var med.
2024-01-20

  Öknens Ros VIP
Intressant. Kommer att tänka på Buster Keaton och hans nollställda ansikte oavsett vad han råkade ut för. Kan AI generera mänskliga känslor månntro, men det är ju alltid en människa bakom AI, den gör inget av sig självt, eller...?
2024-01-19
  > Nästa text
< Föregående

Lars Thorelli
Lars Thorelli VIP