Min händer är så blodiga nu,
att förnekan om tankarna ej är möjlig
Alltid någons längtan,
till priset är för dyrt
Ett ljudlandskap av tandgnissel
och dödsvåndan

Det är ingen mening att prata om allt som sagts innan

Och jag behövde dig verkligen,
för du tog allting från mig
och lämnade mig infantil
som en kärlekskrank

Och jag lovade att inte försvinna
tills du fick mig att tappa mitt hopp

Utan någon som kan ersätta åren
i stormen
Men allting vi känt i våra vuxna liv
är det som nu ligger bakom oss

Och det värsta är,
att jag aldrig skulle förneka dig
när du åter igen inte har någon att gråta hos