


ur Horisontens hjärta
MemoarernaHan var i 80 års åldern När han beslutade sig För att skriva sina memoarer Han var av den bestämda åsikten Att det var en lösning på hans Flyktiga och fragmentariska minnen Av sitt förflutna yrkesliv Barn och ungdom mindes han ytterst lite av Att kunna skapa sammanhang i detta kaos Han hann skriva ner sina memoarer Innan han dog för att berätta Vem han egentligen var medans han levde Och det han varit med om erfarenhetsmässigt För hans identitet var så förvanskad tyckte han Förfalskad, exploaterad och förändrad mot den Han egentligen hade varit i sitt liv Han var som människa utredd och sönderanalyserad Av en noggrann och intensivt undersökande vetenskap Han hade sedan äldre tonåren skrivit dagbok Ena halvan av hans bokhylla i sitt hem var fylld Med de dagböcker han samlat på sig med åren Han gick igenom dem dag för dag När han blivit pensionär och fyllt 75 år Nu när han bara hade en liten tid kvar av sitt liv Hade han fått tid till att vända sig tillbaka Och se tillbaka på sitt långa liv Men omgivningen hade så bråttom Och hade inte tid med att engagera sig I hans förflutna och minnen av De jobb han varit på i sitt tidigare liv Andra var fullt upptagna med sina liv Han hade blivit sentimental på äldre dagar Så som en del av oss människor kan bli Sedan dog han och gick bort Och kvar fanns bara hans dagböcker Och en nyligen skriven memoar Han hade fått upprättelse för De oförrätter han tyckte sig blivit utsatt för I sitt långa och händelserika liv Memoarerna gjorde inte succé I den litterära världen när de publicerades Utan viftades bort av en del litteraturvetare Som prov på pretentiös och obetydlig grafomani Hans anhöriga blev ledsna över det omdömet Och fick svårt att förlåta detta
Taleptox Skrev Den 20240131 <+> |
![]() ![]() ![]() Taleptox ![]() |