Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dysterhet

En enorm smäll i min mage, kroppen genomgår en förvandling
Känner mig tillintetgjord, en myra i skogen
Allt känns oändligt jobbigt, ser inte ljusningen
Känner mig bortblåst, allt går emot mig
Vågornas brus förgyller ej längre mina öron
Dess monotona brus blir som en plåga
Hittar inte vägen när allt svartnar
Ett mörker hänger över mig och dödar allt ljus
Vill bort, krypa ner och glömma

Känner mig liten, vill krypa ner i en trygg famn och sova
Glömma allt som sker runtomkring mig
Vill bort härifrån, gråter mig till sömns
Allt går emot mig och jag fryser, kroppen stänger av
Känner mig borta, vill inte mer, orken tryter
Mitt mod är satt ur spel, jag ryser
Vilken soppa allt blivit, vart ska jag nu blicka
Saknar tryggheten, ensamheten tär
Bekantskapen är borta, festen är över
Ångrar mitt livs alla val, vill starta om allt

Känslorna svallar i min kropp, jag är svag
Vattnet rinner i bäcken, dess ljud försvinner bort
Jag känner mig tragisk, nedstämd och dyster
Tänker på livet bortom livet och dess gränser
Men livet är en evighet av tragedi
Önskar mig bort, vill in i din trygga famn
Omslut mig, ge mig värme och ömheten
Jag behöver kärlek och trygghet
Känner mig dyster, nere, en käftsmäll i magen
En blåsa som spricker, ett sår som aldrig läker
Önskar livet vore enkelt och underbart
Massa tankar är ett djävulens påfund




Fri vers (Fri form) av Spiken VIP
Läst 45 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2024-04-11 12:14



Bookmark and Share


  Elaine.S VIP
En berörande och stark tydlighet av en kropp och ett sinne som inte mår bra.
Kändes att läsa.
2024-04-12
  > Nästa text
< Föregående

Spiken
Spiken VIP