Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den andra handen utsträckt

Jag samlar på människor, världen tar ännu ett andetag och så finns du plötsligt till. Du är smal både på insidan och utsidan. Sånt går att se. Ditt lockiga hår virvlar någon till vansinne, du beställer något franskt. Har du alltid luktat svagt av cannabis, tänker jag, och beställer något annat. Föreställer mig hur du ser ut naken, jag blir arg, du är snyggare än mig.

Min öppning handlar om kinesiska muren, jag förklarar att den är osynlig från rymden.

Från rymden syns ingenting.

Beställ något starkare! Märkligheter bli enklare på fyllan, tänk dina läppar som en revolver mot tinningen. Vid spårvagnen, vid dörren, på servetter som lämnas i taxin, himlen nyanser av grå; du faller igenom som solsken och jag fångar dig på tungan.

Den här konturen drömmer om att fylla och bli fylld, dina särade ben ett paradis där vattnet glittrar och allting smakar - vad smakar du, bensin, el och nyklippt gräs. Min kuk som knäcks mellan dina varma galler. Berusad på sista unset ungdomlighet och en ständigt växande dödlighet, stundens totala belysning inkräktar på vår dödsbädd. Du ser varm ut, du är varm, och du somnar på lagom avstånd, jag försöker hosta tyst.

Instängd rök, en kvarglömd fjäril som lämnat din mun. Hur tog du dig hem, när blev kondensen frost på mina fönster. Tänker, tänk om du pulserar som gift i mitt blod nu; tänk om jag smäller dörren i ditt ansikte. Tydliga avslut och nya kapitel finns på film, här finns bara årstider.

Kärlek blommar som herpes eller tvärtom, raklånga vid en parkbänk med händerna flätade.
Jag gillar att ha din hud under naglarna.
Metaforer och liknelser är för lögnare, säger jag, bara säg som det är.
Okej.




Prosa av Cower At The Man
Läst 90 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2024-04-19 21:28



Bookmark and Share


  Assia VIP
Fantastiskt!
2024-04-20
  > Nästa text
< Föregående

Cower At The Man
Cower At The Man