Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När jag lämnat

Låt mig följa dig när jag inte finns mer
Leva i ditt bröst som en tickande blomma
Som du
Som stämplarna av kärlek i min kropp
Den söta doften av förunderligheter
Du förevigt lämnat kvar innanför mitt skal
Alla ord vi sagt till varandra
Och huset med väggar av stål
Så genomstarka
En bosättning som visst tålde alla stormar

Låt mig krama dig
Som henne
Som spåren av en mor till sin dotter ända fram till mitt hjärtas guldklimp
Det finns massor som hänt i dessa långa röda trådar, spår

Och jag ser ut över regnet och solen när det slår mot prismorna
I efterdyningen av all förtvivlan
Kommer färger, i gräset, i sång
Armar, frågor, tryckningar, landningsbanor
Jag ska sucka fram det långsamt i ditt blod
Sucka, sucka
Så du aldrig glömmer

Min lilla blomma C






Fri vers (Fri form) av Hestia
Läst 41 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2024-12-19 03:47



Bookmark and Share


  Kungskobran VIP
Så fint
2024-12-19
  > Nästa text
< Föregående

Hestia
Hestia