


ur Obegripliga analogier
BilolyckanJag hade bestämt träff med poeten Arne Kolleroff Han kallade sig så numera som pseudonym I sina hitintills utgivna tre diktsamlingar Vad han hette på riktigt hade jag lovat Att inte avslöja för någon levande människa Vi var vänner sedan skoltiden på universitetet Jag hade kontaktat honom via e-post Och föreslaget att vi skulle träffas igen Han var hem till mig för en 30 år sedan Och sedan dess hade vi inte träffats Han satt hemma hos mig då och förtalade Sin hustru han gift sig med några år innan Och pratade om vikten av att vara kompromisslös Och att snacka en massa skit för att fylla ut Sitt mörka tomma hål han hade i sitt huvud Han hade då visat mig sina debutdikter han precis Fått utgivna på ett etablerat förlag Han skrev med en rejäl dos begåvning Han hade talang för att skriva minns jag att jag tyckte Jag hade också börjat skriva en del numera Men var outgiven på ett etablerat förlag Vi träffades på ett café i södra delen av staden Han hade flyttat till en närliggande stad Och kom med tåg till stadens station Jag satt på cafét när han klev in genom dörren Han slog sig ner och sa sedan ”läget?” ”Bra för det mesta” sa jag och tittade på honom Han var inte sig lik numera, han hade snaggat hår Och såg ut som Majakovskij jag sett på bild Förr i tiden hade han haft långt hår med hästsvans Han hade åldrats och såg mer mogen ut nuförtiden ”Skriver du något nuförtiden?” frågade jag ”Det har varit dåligt med det” sa han tillbaka ”Du själv då skriver du något?” frågade han ”Jag har några dikter här jag skrivit nyligen Vill du läsa dem?” frågade jag honom Jag överräckte 2 A4 papper med ett dussin dikter Han tog dem och började sedan läsa noggrant Efter en stund la han ifrån sig papperna på cafébordet ”Det här håller inte. Du måste skriva bättre Om du vill komma någon vart. Det är inte tillräckligt Hårdnackat detta. Du skriver med för mycket Kompromissande. Kompromisslöst ska det vara Så som jag skriver” sa han och harklade sig ”Varför ska man skriva som andra gör för? När man kan skriva med sin egen profilerade stil Jag härmar ingen. Och jag skriver med min egna stil från hjärtat” Sa jag något ledsen över hans omdöme ”Om du vill göra dig ett namn måste du Bli bättre på att skriva och skriva mer Hårdnackat med höga ambitioner” sa han sedan ”Jag är tillfreds med att bara vara. Jag Är inte intresserad av att göra mig ett namn Jag gillar mina dikter. Men jag tar åt mig Din kritik och funderar på det. Men vi tycker Nog ganska olika du och jag hur en dikt ska vara Jag gillar en ironisk satirisk touch i en dikt” sa jag ”Då tycker vi olika. Jag är intresserad av ett politiskt hårdfört diktande. Vi människor Är politiska varelser. Så tycker jag” sa han sedan ”Jag är ingen politisk diktare. Snarare försöker jag Skriva med ett utforskande perspektiv I en mångtydig värld vi lever i med en berättande stil” sa jag ”Jag tar avstånd från den ideologiska Politiska tolkningen och definitionen av oss människor” Sa jag och tittade ut genom caféfönstret ”Du är så förändrad. Så olik mig. Jag har samma uppfattning jag hade förr som idag Jag har inte förändrats något. Det vägrar jag göra.” Sa han och harklade sig igen ”Det sker ständiga förändringar med oss människor Man blir ett år äldre varje år man är vid liv” sa jag ”Jasså!?!? Det tror du” sa han förnärmad ”Hur är det med din hustru nuförtiden?” frågade jag ”Vi är skilda. Jag är singel numera. Hon träffade en annan Man för en del år sedan. Du själv då?” sa han ”jag är också singel: Har haft några relationer Men ingen idag. Och trivs med det” sa jag ”Ska vi gå ut ikväll på krogen på nöje Och se om vi kan träffa på några kvinnor” sa han ”Jag går inte ut på krogen längre. Jag har blivit en riktig Hemmasittare sedan en del år tillbaka” sa jag ”Vi får ta det någon annan gång då.. Vi får ta en fika Till igen någon gång” sa han ”Ska vi ses igen? Hör av dig om du vill ta en fika” sa jag Och sedan bröt vi upp och lämnade båda två caféet Vi sågs inte något mer den sommaren Sedan hörde jag att han flyttat ihop med en kvinna Och numera bodde i södra delen av vårt land Alldeles för långt ifrån varandra. Jag skickade in mina dikter till flera förlag Men blev refuserad vid flera tillfällen Senare läste jag i tidningen om att en poet Omkommit i en bilolycka i södra delen av vårt land Och jag funderade på om det kunde vara Arne Kolleroff?? ”Va tragiskt” tänkte jag Vilket jag fick bekräftat senare när det var en artikel I en tidning om en staty som skulle resas över en känd poet Som omkommit i en bilolycka Någon hade avslöjat hans riktiga namn Som var utskrivet i tidningen Och jag förstod att det måste vara han Som omkommit som jag träffat på ett café Jag beslutade mig för att skriva en dikt Om honom till hans minne Och våran träff och bilolyckan
Taleptox Skrev Den 20240509 <+> |
![]() ![]() ![]() Taleptox ![]() |