En tyst skugga glider

obemärkt upp bakom

sammetsdraperiet.

Svarta ögon glöder,

fulla av äckel och hat.

Torra och krokiga fingrar

håller krampaktigt fast,

vid det som en gång var.

Det förflutna slutar aldrig

att andas mig i nacken.

Det önskar så innerligt

att jag misslyckas igen.

Men gång på gång

söker jag min revanch,

när jag går upp på scenen.