Det var en kväll
belyst av himlens glöd
det fanns en rosa aura
runt vår jord
där under månens
vackra silverskimmer
jag gav dig
falska kärleksord

för där i stunden
höll jag dig så nära
när jag försiktigt
kysste dig på kinden
ditt vackra leende
det bara växte
och ditt hår
det smektes utav vinden

men detta som blev
vår sista sommar
när jag så naivt
förlorade min själ
för jag stod där
vid mitt vägskäl
så detta blev
ett ganska omoget farväl

 ja visst jag var
en lynnig idiot
för det fanns alltid
något annat
något som ständigt
lockade mig bort
vilket jag också alltid
har förbannat

jag sa heller aldrig
något förlåt
nej jag bara
vände om och gick
men i mitt minne
finns du kvar
hoppas du en lycklig
framtid fick

Copyright © AndLou