Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Paradisets monarkfjäril

De avbrutna hornen.
De som pulserar inom mig.
Inte samma rosentagg.
Som den första ångesten.
Blickar ut över gårdagens klippblock.
Hon tittar tillbaka.
Minns mig inte.
Så som jag minns henne.
Hänförd över kungsörnens skönhet.
På bädd av himlens gyllene dun.
Det enda som tröstar mig.
När månskenet en sista gång sviker.
Aldrig mer vilset sommarregn.
För evigt kärlekens varma leende.
Någonstans jag finner mig själv.
Kanske blir det idag.
När vingarna mig inte längre bär.
Stjärnorna tar mig i sin famn.
Då. Bara då.
Finner jag mitt inre barn.
Tankar den trygghet jag behövde då.
Innan den svarta mossan omsluter mig.
Jag förvandlas till snö.
Den snö som aldrig föll.




Fri vers av Black raven VIP
Läst 36 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2024-05-30 12:08



Bookmark and Share


  miramin VIP
Mycket djup och vacker dikt. Bra skrivet
2024-05-31
  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP