Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En sång en gång för länge länge sen


Plötsligt kan man få en flashback från en låt för jättelänge sen. Som man själv har skrivit. Från mitt i tonåren ungefär. Den bara rinner upp i hjärnan på mig när jag står och borstar tänderna typ.

vän här är korsvägen
kanske vi ses igen
men här är korsvägen
ta du den, jag tar den
jag tar den, du tar den

Och med en egensnickrad melodi till. Som jag också minns precis hur den gick. Märkligt. Det är som Jan Malmsjös En sång en gång för länge länge sen. När jag byter tandrad kommer ännu en låt till mig. Som jag också gjort. För lika dölänge sen.

fotografera
och spela in nåt mera
ta en stump och skriv
rita av
nån du håller av

ögonblick passerar
och kommer aldrig mera
allting som förblir
är en souvenir

Man hör att det är länge sen. Stumpen? En blyertsstump antagligen. Och melodin finns i mig fortfarande. Har aldrig hört den nån annanstans, så den måtte ha sipprat fram i mina tonår nånstans. Men lite korta. Gjorde jag aldrig nån med vers och refräng när jag ändå var igång?

Jag sätter mig och vickar lite med tandborsten i handen. Jovisst, den där! Och så lyssnar tandborsten och jag på en TREDJE tonårslåt som nu armbågar sig fram ur nån vindling i hjärnan.

säg hör du Povels
skrammel med skorna
bina ger honung
och kli dessa myggor
på varje mage
dinglar en kamera
jaha det kan väl aldrig
vara så att …

här är vår härliga sommar igen
sommarsol, sommarregn
barfota barn på en sommaräng
smultron, vinbär som smakar
som maräng

Jahapp. Först vers 1 och sen refrängen. Nån vers 2 då? Och jag behöver bara tänka den tanken så klämmer minnet ur sig även den.

(vers 2)
ljuvliga Romeo
brunast bland korna
dansar som konungen
av alla bryggor
i varje mage
hörs ”jag vill ha mera”
jaha det kan väl aldrig
vara så att …

(refr)
här är vår härliga sommar … etc

Lite småkonstigt kanske, rimmet kamera-ha mera t ex, ja det var ju ett tag sen. Andas sommar i a f, så säkert har jag skrivit den på landet, min by i Dalarna, där jag var varje sommar. Underbara Hästberg. Jag har nyss skrivit en bok om de somrarna, min uppväxt de första femton åren. De här låtstumparna finns dock inte med där. Jag kom ju på dem nu när jag stod lutad över handfatet här.

Och synd förstås att jag inte kan förmedla hur de lät. Men det är svårt att sjunga när man borstar tänderna.




Prosa av Göran P Rödholm VIP
Läst 28 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2024-05-31 22:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Göran P Rödholm
Göran P Rödholm VIP