Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Samma andetag

De vita korparna.
De som kunde varit jag.
Samma andetag.
Samma hjärtslag.
Ute brinner livet.
Men mitt äpple endast skruttet kvar.
Såpbubblor ser igenom mig.
Sommaren ett strå av vildhallon.
Blinkar och för en stund jag blev tillfångatagen.
Tvekar när jag hör kungsängsliljans röst.
Den som talar till mig, när andra är tysta.
Smakar på stunder som denna.
Parfymdoft längs städernas trånga gränder.
Svalkar mig med berusad närvaro.
Det enda som kan rädda mig är vingar som försvann.
Nattsvarta tankar.
Uttrycksfullt påfågelns fjäderdräkt pockar på uppmärksamhet.
Dubbelregnbågen skiftar glitter.
Känner hur jag darrar.
Men inte mer än räven.
Hon som tog sina sista andetag .
Före höstens fallna löv.
Utan att jag finns.
Jag känner förväntningarna smeka vattenytan.
Säger mest för mig själv:
Jag kunde se vattenpölen.
Men badade i havet.
Allt jag hade.
Var allt det jag någonsin sökte.
Den kärlek jag fick.
Nu utspridd aska.
Över minneslunden.




Fri vers av Black raven VIP
Läst 23 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2024-06-16 14:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP