Att älska men inte
bli älskad tillbaka,
är mer än jag tror
mig åter mäkta med.

Hur kan det göra
så ont över tid?
Hur kan smärtan
alltjämt finnas kvar?

Vilken lärdom är det
tänkt vi ska ta?
Att aldrig våga,
aldrig vilja,
älska igen?