En dröm: skogen vandrar.
Den bryter sig lös ur stillheten,
ett andetag av barr och jord,
skuggor som spiller över kanterna.

På torget: bronsskulpturen,
mantlad i månsken,
blir ett ljusfenomen – en hemlig gud
som väntar utan ansikte.

Skogen kommer att ta över staden.

En man lutar sig mot kungen,
sockeln av sten känns varm i natten.
Flaskan lyfts –
en hälsning mot rymdens tomma ansikte.

Och sedan: tystnad.
Små silverpärlor faller,
en viskning från himlen.
Det sista ljuset drunknar.

Mörker.