Du vackra värld, från skyarna avtecknar du dig likt ett utspritt pussel på massivt ekbord.

En flodfåra fylld av liv slingrar sig fram likt en pulserande blodådra, redo att syresätta din kropp.

Din horisont återspeglar ett blåaktigt skimmer likt en förstorad iris som inger hopp om livets mystik, bortom det vi ser.

Du vackra värld, tack för att du är vår värd.