Säg hur ett steg kan hölja en tanke vid, av själ.

Hur kan den tanken sedan ha ett rum

en vidd, ett tjärl.

Gömd är den ju dold, likt mörkrets strimma av svart

Ändå har vi ljus i hjärtats mitt trots att det är natt.

En människas sken att lysa, dessa tankar dolde månget val,

Vem är jag att döma det i levnadens sal.