Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En period i mitt liv för ca 15 år sedan vaknade jag nästan varje natt och hade ord i mina fingrar som ville ut. Jag skrev utan att veta vad det skulle bli. Jag längtar att skriva mer.....


När värdelösheten mötte maktlösheten

Först lite försiktigt
Känner in den andre
Vad händer under ytan
Orden som inte sägs
Vad betyder de

Orden eskalerar
Det finns för mycket att försvara
Låt mig inte vara där jag var
Låt mig slippa

Något ligger och lurar under ytan
Så identifierade vi är
Med vad vi känner
Ska det aldrig sluta

Det vi ärvde
Skickades med mottagningsbevis
Vi håller det hårt
Släpper inte taget
om det som gör riktigt ont

Den maktlöse måste agera
Agera bort från sin maktlöshet
Igen och igen och igen
Den värdelöse förstår inte
Duger det aldrig
Orden träffar rakt där de ska
Såren är inte läkta
Fläks upp som ruttna lik
Stanken förblindar

Hjärtat står och gråter
Faller isär
Ska det aldrig sluta
Sorgen tär

Möts i känslan
Släng orden på elden
Låt dem brinna
De tjänar inget syfte

Möts i den gemensamma sorgen
Över att det inte var bättre än vad det var
Lägg inte skulden på den andre
För sorgen vi ärvde




Fri vers (Fri form) av Eveka1961 VIP
Läst 47 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2024-06-30 10:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Eveka1961
Eveka1961 VIP