En isbit i skärselden smälter,
det förstår ju både jag och du.
Men ett litet, skört frö i Sahara,
trotsar all logik just här och nu.

Det har legat där uti sanden,
kan bli vad det en gång var.
En gåva som vilar i handen,
kärlekstecken för ett par.

När en dag droppen når det,
åter blir vad det ämnats till.
Vredgad hetta då gått bet
och en blomma blir det hon vill.

När ingen makt längre krossar,
med sin tro på vad du ämnats till.
Just då släpper tvivlens trossar,
för du kan faktiskt bli vad du vill.