Fru Rangela girig men ack så rik
bjöd Lucia av Börtsholm till visit
Till vinternattens slott i Borgvik
ty Lucia var Fru Rangelas favorit

Trots att de var likt värme och kyla
och såg på livet som natt och dag
Måhända ville Rangela söka skyla
sitt innersta väsens mörka jag

Lucia var omtänksam och snäll
och önskade faster Rangela ljus
Maken Eskil i Norge bortom Fjäll
så hon lämnade Börtsholms hus

Därför reste hon över vänersjö
genom natt i mörker och storm
I kylan kände hon sig likt ett rö
följde vädrets nycker och gorm

Men kaptenen såg hennes nöd
och sökte stilla hennes sinnelag
Räckte henne en plunta mjöd
och språkade om liv i arkipelag

Berättade om årets dåliga skörd
och dagar av fiske till intet gagn
Orden gjorde henne berörd
särskilt hur barnen fick äta agn

Senare vid fru Rangelas härd
var hans ord i hennes hjärta
Hon kände avsmak för flärd
fann dock styrka i dess smärta

När Borgvik omslöts av vila
begav hon sig åt stallet i tystnad
Väckte kapten bad honom ila
hon ville stilla nådens lystnad

Att skänka mat i vinter är en nåd
men han tveka till att ta utan lov
Lucia viskade gud prisar vårt dåd
och Rangela bjuds till guds hov

Kapten nickade och väckte sina
som nyvakna lyssna till hans ord
Männen är trogna de är mina
Lucia nickade glatt och förstod

Tysta fyllde de skepp som pråm
med förplägnad välsignade Lucia
Hon ämnade lösa svältsyndrom
i guds namns egen Osteria

De rodde ut i Vänerns arkipelag
till tonerna av Rangelas Litania
Hon var förtretad arg och svag
men lovade ondskans profetia

Lucia såg dock blott nöden till
när de stävade åt de hungriga
De bringade hoppets kodicill
och skulle svälten bekriga

Med mat till kobbar och skär
de välkomnades av de tärda
Som ej ville vara till besvär
Lucia sa ni är allt mitt värda

De gamla skrockade och log
när barnen lät sig smaka
De skulle också äta alltnog
Lucia log och for tillbaka

Hennes dåd krävde tribut
fru Ragnela var ej nådig
Lucia visste ändå till slut
att hennes gud var rådig

(Refräng)
Så Lucia satte sin lit till allsmäktige Gud
även om hon ändå fruktade Ragnelas vrede
Men hon bringade frun allsmäktiges bud
att gärningen skulle rädda frun från den lede
På sjön i gryningen gjorde Vänern henne dock till sin brud