Det var lugnt och stilla
dagsljuset tonade sakta ut.
En sista suck kom från din kropp
när din själ lämnade den,
lika lugnt och stilla
som det var i rummet.

Tystnaden sänkte sig
som ett sorgeflor över mig,
men jag erfor något,
milt och stilla, ett vacum,
något jag inte kunde ta på.
Jag slöt mina ögon och grät.