Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svalor och nästen

Jag vill att du säger allt,
Som till ett barn men till mig
Tills jag förstår det;

“Så gör man inte men så gör man”

Det kanske är jag igen. Jag kanske aldrig försvann.
Bara densamma.


Blad i rörelse.


Det prasslar.


Hör alltid sämre från höger sida- du sitter åt höger.
Behöver luta mig, skapar spänning i samtalet.

Flera gånger om dagen behöver jag gå till tandläkaren eller läkaren.
- När är det allvarligt?
Kan du inte vara min kropp så du kan få känna, om jag dör? Då fortare än jag borde.

Dina ögon skiftar alltid färg i solljuset.
Mina är alltid samma.
Konsekventa.

Vill du köpa dig en dikt för tio kronor?
Om du har köpt en,
vill du köpa dig en till?
Rabatterad.

Jag försöker hitta allt vi har gemensamt och missar poängen.

Dras till skimrande ting.
Som en kråka.

Var det en duva?

Läten som vatten i halsen.

Jag samlar stenar till min mamma, en strands botten i min ryggsäck.
Steniga stränder men inga skor.
Ramlar och simmar bättre än jag visste.
Bättre än du kan.

Varför övertyga någon om något?
Kan du det?

“En ung talang”

Flugor drar sig till levande kroppar.
Tror du inte det?
Överbevisa mig.

Olja dyr,
exklusiv,
finns bara hos frisören.

Sov så länge som du behöver,
eller så länge som du vill.

Finns här när du vaknar.


Min reaktionsförmåga är för långsam,
någon ramlar, något tappas,
“Kras”
Glas på golvet.

Du gick barfota igår men inte längre.

Lever du som du vill? Varför undrar jag,
då jag inte bryr mig,
bara om mig själv.

Vänta på något och vänta för länge,
låt ingen se,
så det lönar sig.

Bilder på tavlor i utställningar.
Ser dig hålla foton i en annan tid.
Tidskapslar för levande.

Får man sitta på gamla möbler?
Bara fem minuter.
Viska I mitt öra något, så att jag kan bestämma mig.

Jag tänkte att vi var lika, såg mig själv, men tittade inte.
Lätt att glömma, svårare att minnas.

Jag hade aldrig hört svalor,
nästen för de vakna,
i cirklar dyka,
Skarpa vingar,
långt bortifrån,
Sen kanske hem.

Kan det vara tyst på landsvägar?

Ord jag inte tänkte på under år,
historier att berätta
framför brasor, tända ljus,
Tapeter inte väggar.

Renoverar ditt sommarhus.
Alla blir glada av återupplivade byggnader,

äger inte bilen i buskaget - kan bara säljas i delar.


Hör du?
Repetera allt igen för mig.

Nämner du det en gång är det okej,
den andra har du ett problem,
- Sök hjälp.


Kläcks äggen från matbutiken?


Mina vader gör ont och sesamfrön är dåliga för magen.

Fick inte den blåa cykeln, utan den röda nya.
Nu har jag en blå begagnad.
- Är du okej med det?
Egentligen inte,
begagnade cyklar är bättre,
någon har redan lagat dem.
Du behöver i alla fall inte,

efter skäms jag,
ställer samma frågor jag såg ner på,
inser att de är de enda,

“Inte så personligt”

Jag vet vad jag lovade,
håller löften.

Ägandeskap,
tittandes på andra - levande livet,
sniglar på mattor, ängar av liljor,
sommarhö i solen, vajandes,
prognosen aldrig säker,
platsen där elektronikutrustning dör,
en gravplats, “farligt avfall”
Vet du?
Sorteras hur -
Inte övertygad.

Dricker läsk, ser dig i ögonen för länge
“Den intressantaste du känner”

Jag tror jag förlät dig igår, på radio,
national radio.
Rings vi kanske? Du skulle aldrig ha hört programmet.
Ingen jag känner nära,
hamnen stilla,
har aldrig styrt båt,
aldrig varit på aktern,
samla ihop gräset, fåglar bakom traktorn,
i flockar,
flyg tillsammans,
bredare,
längre -
än vad jag kan.

Lovar du mig?




Fri vers (Fri form) av Athanasia
Läst 80 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2024-07-31 20:37



Bookmark and Share


  animan VIP
Otroligt infallsrik text! Man kan läsa var som helst och ens tankar far iväg.
2024-08-03
  > Nästa text
< Föregående

Athanasia
Athanasia