Under dina vingar växte jag
I dina händer blev jag en man
Av alla dina lögner blev jag ett vrak
All psykisk misshandel gjorde mig svag
Jag är inte längre mer människa
Min kropp är märglad, jag är förstörd
Det som en gång var, är nu borta
Min kropp skriker, jag skriker, vill ut
Vill inte behöva tänka, vill slippa all ångest
När kvällen kryper in, och ensamheten växer
Jag känner hur paniken ökar
Hur jag inte klarar mystiken, tvivel
Skriker ut min smärta men du lyssnade aldrig
Du brydde dig aldrig om mig, utnyttjad
Men jag får ta ansvaret, vara den vuxna av oss
Mitt psyke tär på mig, känner mig inte tillräcklig
Jag duger inte, är ful och hatade
Vem skulle kunna älska mig, vad är sant
Dina ord präglas av manipulation
Vad är sanning, vad är falskt
Jag är förstörd, min hjärna överkörd
Andas, andas, får inte falla så lågt
Får inte sjunka till den nivån
Till tider då jag fick dunka huvudet för att glömma
För att slippa alla röster och tankar i mitt inre
Alla mina demoner som kämpar om makten
Jag slits i mitt inre, jag är sårad, förlorad
Under dina vingar var jag trygg
I ditt sällskap levde jag i en låda
En låda där jag byggt mig en trygghet
Jag var utesluten från världen
Hade allt jag kunde drömma
Men du raserade mina väggar
Du lämnade mig, övergav mig
Mina ögon tåras, jag gråter
Vet, det är svaghet, visa aldrig dina tårar
Men jag känner mig stark av att vara svag
Varför skämmas för sina tankar
Detta är jag, kommer alltid att vara
Skriver för att glömma, för att gå vidare
Skriver för att jag älskar det
Skriver för att det är som terapi
Önskar livet var annorlunda, men jag är svag
Mitt hjärta slår alltid ett extra slag