Det var tyst ett tag, du hade alltid mycket att säga

Men nu var det annat, som att du väntade in mig

Men jag kunde inte, hur skulle jag kunna?

Ska jag vara ärlig med dig?

Jag svarade att jag inte vet. Och tänkte, säg inget alls, låt mig leva nu utan att tänka

På konsekvenserna av min närvaro, konsekvenserna av vad du skulle säga härnäst

Den smärta som skulle orsakas om du bad mig besvara din ovisshet

Men det gjorde du, och jag visste redan då, vad som skulle komma

Och jag svarade att jag inte vet

Inte vet någonting