När jag vaknade
petade solen glatt på mig.
Den gick in genom mitt fönster.
Tillkännagav sig:
Vakna, vakna! Upp!
Idag är din dag!
En gång byggde jag en bro.
Idag är min dag.
Vem älskade du så
tills igår kväll?
Som hårt stängde dina ögon
och tårade dem?
Jag fick det att lämna mig.
Jag känner inte dina tankar längre.
Varför fortsätter du att berätta för mig?
Kommer det att bli bra snart med mig?
Jag fick det att tävla mot tiden
och jag vann över tiden
så att jag inte kommer att dö.
Någonsin?
Nej, aldrig!
En gång byggde jag en bro.
IDAG ÄR MIN DAG!
Vem var den där kärasten
som kom och gick?
Och nu är det gjort.
IDAG ÄR MIN DAG!
IDAG ÄR MIN DAG.
Nu är det gjort.
Någonsin.