Vi träffades igen och drack bubbel med apelsinjuice, mimosas heter det nog. Palettbladen i köket växer sig stora och vilda. September har anlänt igen, hej min vemodiga gamla vän.

Sommaren vill inte riktigt släppa taget om oss och det ska bli 27 grader senare i veckan. Hon hämtade sina sista saker häromdagen och det gör fortfarande rätt ont. ”Det känns konstigt” sa hon ”Det kommer bli bra. Det kommer bli bra” sa jag och sen en omfamning som gjorde det värre, mycket värre.

Nu bor hon inte i samma stad längre, för första gången på sju år, jag vet att det till slut är bra för mig att inte behöva springa in i henne.

September är här igen med sin vackra skörhet och jag vet att för varje dag som går så läker jag, en liten bit i taget.

Men i lördags drack jag mimosas som det heter och somnade med någon annan i min famn.